03 - Analysmodell ESG

Organisationen arbetar inte aktivt eller strukturerat med ESG. Hållbarhetsåtgärder genomförs främst av kostnadsskäl eller när externa krav uppstår, och det saknas tydligt ansvar, gemensamma processer och system för uppföljning. ESG hanteras därför främst reaktivt.

Attityd

• Ledningen diskuterar sällan eller aldrig ESG i ledningsmöten eller strategiarbete.

• Hållbarhetsåtgärder genomförs främst för kostnadsbesparing (t.ex. energieffektivisering) snarare än strategiska skäl.

• ESG uppfattas som ett externt krav från myndigheter eller kunder.

• Organisationen saknar gemensam förståelse för vad ESG innebär.

Processer

• Ingen utsedd ansvarig för hållbarhets- eller ESG-frågor.

• ESG ingår inte i affärsplan, strategi eller verksamhetsplan.

• Ingen strukturerad uppföljning av hållbarhetsrelaterade nyckeltal.

• Upphandlingar saknar tydliga hållbarhetskrav eller uppföljning.

• ESG-arbete sker endast när krav uppstår (t.ex. vid projekt eller upphandling).

Verktyg

• Energidata, avfallsdata eller liknande finns men används inte aktivt i analys eller beslut.

• Informationshantering sker främst i enskilda dokument eller Excel-filer.

• Ingen gemensam databas eller digital plattform för ESG-data.

• Dokumentation av hållbarhetsarbete är fragmenterad eller saknas.

Risker

• Organisationen riskerar att missa nya regelverk och rapporteringskrav (t.ex. EU-taxonomi eller CSRD).

• Svårt att visa hållbarhetsarbete för investerare eller upphandlande aktörer.

• ESG hanteras reaktivt i stället för strategiskt.

• Bristande intern styrning kan leda till ineffektiva eller motstridiga åtgärder.

Förankring

• Flera studier från World Green Building Council och GRESB visar att organisationer på låg mognadsnivå ofta saknar strukturerad datainsamling och central styrning av ESG-arbetet.

Organisationen har börjat uppmärksamma ESG och vissa initiativ eller riktlinjer finns. Arbetet drivs ofta av en enskild person eller mindre grupp, och viss uppföljning av exempelvis energi eller avfall förekommer. Arbetet är dock fortfarande begränsat och saknar tydlig strategisk förankring.

Attityd

• Ledningen är positiv till ESG men driver inte frågan aktivt.

• ESG diskuteras ibland i organisationen men är inte integrerat i strategiska beslut.

• Initiativ drivs ofta av en engagerad individ eller mindre arbetsgrupp.

• ESG ses främst som ett utvecklingsområde snarare än en central del av affären.

Processer

• En ansvarig person eller funktion finns för hållbarhetsfrågor.

• En grundläggande policy eller riktlinje finns dokumenterad.

• Vissa nyckeltal följs upp, t.ex. energianvändning eller avfall.

• Vissa projekt eller upphandlingar innehåller hållbarhetskrav.

• Uppföljning sker oregelbundet och saknar tydlig årscykel.

Verktyg

• Excel används ofta för att samla och följa upp ESG-data.

• Dokumentation finns men är spridd mellan olika system och mappar.

• Viss struktur finns för rapportering, men arbetet är fortfarande manuellt.

• ESG-data används främst för rapportering snarare än analys.

Risker

• Arbetet blir personberoende och tappar fart om ansvarig slutar.

• Svårt att prioritera mellan olika hållbarhetsinitiativ.

• Begränsad möjlighet att analysera utveckling över tid.

• ESG-arbetet riskerar att bli administrativt snarare än strategiskt.

Förankring

• Enligt rapporter från McKinsey och World Economic Forum befinner sig många organisationer i denna fas, där ESG-arbetet drivs av engagerade individer men ännu inte är fullt integrerat i organisationens styrning.

ESG-arbetet är etablerat och integrerat i organisationens styrning. Roller och ansvar är tydliga, hållbarhetskrav används i exempelvis upphandling och nyckeltal följs upp regelbundet. Arbetet är mer systematiskt men påverkar ännu inte fullt ut strategiska beslut eller affärsmodellen.

Attityd

• ESG ses som en naturlig del av organisationens verksamhet.

• Ledningen diskuterar regelbundet hållbarhetsfrågor.

• Organisationen ser ESG som en del av kvalitet, riskhantering och affärsutveckling.

• Hållbarhetsarbete uppfattas som en del av professionell verksamhetsstyrning.

Processer

• Tydliga roller och ansvar finns för ESG-arbetet.

• ESG ingår i affärsplan eller verksamhetsplan.

• Standardiserade hållbarhetskrav används i upphandling.

• Nyckeltal följs upp regelbundet, t.ex. kvartalsvis.

• Dokumentation och rapportering sker enligt definierad struktur.

• Avvikelser och förbättringsområden hanteras systematiskt.

Verktyg

• Organisationen använder enklare system eller plattformar för ESG-data.

• Data samlas in mer strukturerat från fastigheter, projekt eller verksamhet.

• Dashboard eller rapporter används för att visualisera nyckeltal.

• Viss automatisering av datainsamling förekommer.

Risker

• ESG-data används främst för rapportering snarare än strategisk analys.

• ESG påverkar inte alltid investeringsbeslut eller affärsprioriteringar.

• Risk att arbetet blir administrativt istället för värdeskapande.

• Begränsad analys av värdekedjan (t.ex. leverantörer och material).

Förankring

• Organisationer på denna nivå liknar ofta de företag som rapporterar enligt etablerade ramverk (t.ex. GRI eller GRESB) men som ännu inte fullt integrerat hållbarhet i affärsbeslut och investeringsstrategi.

ESG är integrerat i organisationens strategi, riskhantering och investeringsprocesser. Hållbarhetsdata används aktivt i beslutsfattande och arbetet stöds av digitala system och strukturerad datainsamling. Organisationen arbetar också systematiskt med förbättringar och uppföljning i linje med branschstandarder och ramverk.

Attityd

• Ledningen ser ESG som en central del av organisationens riskhantering och affärsutveckling.

• Hållbarhetsfrågor diskuteras regelbundet i ledningsgruppen och vägs in i strategiska beslut.

• ESG betraktas som en faktor som påverkar investeringar, finansiering och konkurrenskraft.

• Organisationen arbetar aktivt för att förbättra sin position i förhållande till branschstandarder och certifieringar.

Processer

• ESG är integrerat i affärsstrategi, investeringsprocesser och verksamhetsstyrning.

• Hållbarhetsmål är kopplade till organisationens övergripande mål och följs upp regelbundet.

• Hållbarhetskrav är standardiserade i upphandling och leverantörsavtal.

• Klimat- och hållbarhetsrisker analyseras i samband med investeringar och större projekt.

• Organisationen arbetar systematiskt med förbättringar baserat på uppföljning av nyckeltal.

Verktyg

• Organisationen använder digitala system eller plattformar för hantering av ESG-data.

• Datainsamling sker delvis automatiserat från fastigheter, projekt eller verksamhetssystem.

• Dashboards eller analysverktyg används i uppföljning och beslutsprocesser.

• ESG-data integreras i rapportering till ledning, investerare eller externa intressenter.

Risker

• Risk för överfokus på rapportering istället för faktisk verksamhetsförändring.

• Komplexiteten i datainsamling och rapportering kan skapa administrativ belastning.

• Organisationen kan ha svårt att prioritera mellan olika hållbarhetsmål och initiativ.

• Om ESG inte kopplas till affärsresultat kan engagemanget minska över tid.

Förankring

• Organisationer på denna nivå liknar företag som aktivt rapporterar enligt ramverk som GRESB, TCFD eller EU-taxonomin och använder hållbarhetsdata som beslutsunderlag i investeringsprocesser.

ESG är en central del av organisationens affärsmodell och långsiktiga strategi. Hållbarhetsarbete driver innovation, affärsutveckling och samarbete i hela värdekedjan. Organisationen använder avancerad dataanalys och arbetar proaktivt för att utveckla nya lösningar och bidra till branschens utveckling.

Attityd

• ESG är en integrerad del av organisationens affärsmodell och långsiktiga strategi.

• Ledningen ser hållbarhet som en konkurrensfördel och driver utvecklingen aktivt.

• Organisationen arbetar proaktivt med innovation och nya lösningar kopplade till hållbarhet.

• Hållbarhetsfrågor är förankrade i organisationskulturen och delas av hela verksamheten.

Processer

• ESG är fullt integrerat i strategiska beslut, investeringar och affärsutveckling.

• Organisationen driver utveckling i hela värdekedjan tillsammans med leverantörer och partners.

• Hållbarhetsmål är kopplade till långsiktiga affärsmål och följs upp kontinuerligt.

• Organisationen arbetar systematiskt med innovation, pilotprojekt och utveckling av nya lösningar.

• Hållbarhetsarbete påverkar aktivt hur organisationen utvecklar produkter, tjänster eller fastigheter.

Verktyg

• Avancerade analysverktyg används för att utvärdera hållbarhet, risker och affärsmöjligheter.

• ESG-data är integrerat i ekonomiska system och beslutsstöd.

• Digitala plattformar används för samarbete i värdekedjan och för datadelning med externa aktörer.

• Organisationen använder dataanalys och scenariomodeller för att planera långsiktiga hållbarhetsstrategier.

Risker

• Hög ambitionsnivå kan skapa målkonflikter mellan ekonomiska och hållbarhetsrelaterade mål.

• Innovation kan innebära ökade kostnader eller osäkerhet kring nya lösningar.

• Organisationen behöver kontinuerligt säkerställa att strategin är förankrad i hela verksamheten.

Förankring

• Organisationer på denna nivå motsvarar ofta branschledande aktörer som integrerar hållbarhet i affärsmodellen och driver utveckling i hela värdekedjan, vilket beskrivs i analyser från World Economic Forum, World Green Building Council och ledande ESG-rapporter.