EU-förordning
En EU-förordning är en bindande rättsakt som gäller direkt i alla EU:s medlemsländer utan att behöva införas som nationell lag. Det innebär att förordningen i praktiken blir “gällande regler” på samma sätt i hela EU, vilket skapar enhetliga krav och minskar skillnader mellan länder. För en användare är detta ofta viktigt när man vill förstå vad som är obligatoriskt och när, särskilt om verksamheten påverkas av EU-regler kopplade till exempelvis finans, miljö, rapportering eller data. I ESG-sammanhang kan EU-förordningar vara centrala eftersom de kan styra hur företag måste arbeta med efterlevnad, rutiner, riskhantering och dokumentation. Exempel på ESG-relevanta EU-förordningar är SFDR (Förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar), EU-taxonomin, CBAM (koldioxidtullen), Batteriförordningen och Avskogningsförordningen (EUDR).
Typ | Förordning |
Verksamhetstyp | Klimatstyrning och uppföljning av utsläppsminskningar inom sektorer kopplade till byggnader och transporter utanför EU ETS. |
Användningssituationer | EU‑förordningar är bindande rättsakter som gäller direkt i alla medlemsländer och används för att harmonisera regler på områden som miljö, handel, skydd av personuppgifter och finans. Förstå vad som gäller direkt i EU; regelefterlevnad; policy/rutiner. |
ESG-dimension | Styrning (G) (och beroende på förordning även miljö och sociala frågor) |
Geografisk relevans | EU |
Relaterade regelverk/standarder | SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation); EU-taxonomin; GDPR (General Data Protection Regulation) |
Relaterade länkar |