Klimatanpassning
Klimatanpassning handlar om att rusta samhället för de konsekvenser som ett förändrat klimat medför, till exempel skyfall, värmeböljor, översvämningar, ras, skred och erosion . Till skillnad från klimatbegränsning (att minska utsläpp) handlar anpassning om att hantera de effekter som vi redan ser och de som vi inte kan förhindra i framtiden . För bygg- och fastighetssektorn blir klimatanpassning aktuellt i alla led från planering till förvaltning. Kommunerna ansvarar för att risker beaktas i översikts- och detaljplanering enligt plan- och bygglagen . Boverket samordnar det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön och tar fram vägledningar för bland annat översvämningsrisk och grönplanering . För befintliga byggnader och nya projekt handlar klimatanpassning om att dimensionera byggnader för framtidens klimat. Det kan vara att höja soklar, säkra källare mot översvämning, välja material som tål större fukt- och temperaturväxlingar eller installera skuggning och ventilation för att hantera värmeböljor . Även naturbaserade lösningar som gröna tak, parker och våtmarker är viktiga åtgärder . Myndigheter har enligt förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete skyldighet att analysera sårbarheter och ta fram handlingsplaner för klimatanpassning . Sedan 2025 finns skärpta regler i plan- och bygglagen som ställer tydligare krav på att klimatrisker hanteras i ett tidigt skede av planprocessen
Typ | Begrepp |
Verksamhetstyp | Bygg- och fastighetsverksamhet; samhällsplanering; fastighetsförvaltning |
Användningssituationer | Detaljplanering; bygglovsprövning; nybyggnation; renovering; fastighetsförvaltning; riskbedömning |
ESG-dimension | Miljö (E) |
Geografisk relevans | Globalt, EU, Sverige |
Relaterade regelverk/standarder | PBL; Miljöbalken; Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete; Parisavtalet |
Relaterade länkar | Parisavtalet |